Nyligen kom nyheten om att det på månen i motsats till tidigare rön kan finnas vattenmolekyler. Nu har nya rön publicerats som kan förklara hur dessa vattenmolekyler skapats. Dessa rön kommer från instrumentet SARA som skickades upp i rymden med den indiska sonden Chandrayaan 1. Instrumentet sändes med av ESA och flera svenskar bidrog i konstruktionen av det.

Det dessa nya rön förklarar är att vattenmolekyler på månen skapas av solvindspartiklar som slår ner på månens yta. Månens yta består av regolit, eller måndamm, vilket består av oregelbundna dammpartiklar. När solpartiklarna träffar månens yta fasnar de emellan dammpartiklarna.Solpartiklarna interagerar sedan med syret i måndammet vilket skapar vattenmolekyler.

Dock fastnar inte alla solpartiklar i måndammet utan vissa studsar tillbaka ut i rymden igen. Detta var en oväntad upptäckt och forskarna vet inte varför detta sker. Dock kan denna upptäckt leda till en ny metod för att skapa bilder av månen genom att följa dessa partiklar.

Mätningar från Chandrayaan av partiklar som studsar ut i rymden. Bild från Science Daily.

Här kan du läsa mer om dessa nya rön:

ScienceDaily

Svenska Institutet för Rymdfysik

Den 14 maj sköts det hittills största teleskopet upp i rymden. Herschel kallas teleskopet som ska studera hur stjärnor föds och samt hur universum utvidgade sig efter Big Bang. Teleskopet skickas upp med raketen Ariane 5 av den europeiska rymdstyrelsen ESA. Det ska sedan placeras i den sk. Lagrangepunkten, där jordens och solen gravitation väger upp varandra.

Detta kan ses som en svensk triumf eftersom idén till teleskopet ursprungligen kom från en grupp svenskar. På Aftonbladets hemsida finns en längre artikel om uppskjutningen.